Början på ett nytt liv börjar ta sin början

Kanotklubb, säkert världens bästa, kille - 14 till tjej -20.

"Är du klar med lumen nu?"

"Ja"

"Så då kommer du hänga här varje dag igen?"

"Nej, jag flyttar till Stockholm"

"Fan!"

Jag har längtat till det här, att få packa allt och bara dra. Men nu när jag sitter här på golvet bland alla kartonger, väskor, böcker och annat jocks som ska med så tvekar jag lite. Skulle inte livet kännas bra bekvämt om jag kunde fortsätta med träning kl 10.00 och 18.00 varje dag. Om jag kunde komma hem och äta mammas hemlagade mat och bråka med pappa om vem som ska få fåtöljen i tv-rummet? Precis som vanligt. Precis som det alltid har varit. Senaste veckan har varit precis så. Träning, mat, sova, träning. Det är lätt att falla in i gamla mönster. Nu börjar mitt nya liv. I Stockholm. Som sjöman. Helt själv. Jösses!

Jag insåg precis att när jag åker i morgon kommer jag inte veta när jag kommer hem nästa gång. Även om jag varit borta länge förut så har jag alltid vetat att "om fyra veckor är jag tillbax igen". Nu vet jag inte när det blir. Och hem kommer inte vara villan i Lindö längre. Konstigt. Hade jag kunnat gissa detta för ett år sedan? Att jag 1 Januari 2011 skulle vara anställd sjöman, eller yrkesmilitär som min hyresvärd säger.

"Bär mössan med stolthet!"

Jo visst, jag ska bära min nya BKK-mössa med stolthet. För även om jag inte tävlat på 1,5 år och knappt visat mig på klubben i år så är jag kanotist. Faktiskt!

Nu återstår bara lite mer packning, en väska för nyår, en för sälen och tre för det nya livet.

Julstök hos Westerberg

Jul Jul, strålande jul!

ja, den låten har mamma frenetiskt spelat i köket - hela dagen!

Har det inte gått lite väl långt när man till och med vet i vilken ordning låtarna kommer? Tydligen inte för mamma. Hon kör hårt på julmusiken. Och städningen. jösses! Jag trodde jag hade gjort min städning för i år i och med Visborgs avrustning. men nej, mamma städar som om hela huset skulle avrustas flera gånger om. Själv försvann motivationen då jag insåg att jag ändå flyttar om mindre än två veckor. Försökte förgäves smita undan, se upptagen ut vid datorn, gå och träna osv. Har dock lärt mig att man bör välja sina smitnings-tillfällen väl. Att ställa in glöggen i micron och sen lite snabbt återvända till facebook är inte något bra tillfälle.

"Nu har du ju kokat av alltihop!" Ljuder pappas djupa stämma från köket. Upps!

Sen var det träningen ja, det passade jag på att göra när lussebulledegen jäste. En timme jäsning blev en visst två. Sen konstaterade min snälla mor att jag gjort något som mer liknar lusse-flodhästar än katter. Goda blev de i alla fall och det är väl insidan som räknas?

Nu är glöggprovning och skinkmackeätning avklarad. Granen är pyntad och...julmusiken bara går och går och går...

Tänkte att årets tomte (som posade otroligt bra) skulle få vara med på en bild, men icke, det tar för lång tid att ladda upp. Kanske en annan gång.

God jul och nyp i stjärten

/M

Lägesrapport, eller sirep från... typ julstöket, som vi också kan säga

Pepparkakor - check!

Nu är det bara lussekatter och kola kvar, sen blir mamma glad :)

Det är bra att ha något att jobba med, även om det inkluderar degätning, mjölkrig med hunden och en hel del ont i magen. Det är lätt att bli förslappad här hemma. Klockan ringde halv nio i morse. Jag trodde helt ärligt att jag skulle dö. Jag kom verkligen inte upp. När jag äntligen hade lyckats få upp ögonen, hävt i mig en kopp te och hittat morgonrocken insåg jag att det snöade ute. Och då menar jag SNÖ! Jag insåg i och med detta att jag gått upp i onödan. Man behöver inte många indianer i kanoten för att inse att det kommer ta tid att köra till Stockholm denna dag. Och ännu färre indianer behövs det för att räkna ut att tåg är uteslutet i detta väder. Så för första gången på ca 1 år är jag hemma en hel söndag. Jippie! (Inte för att jag har något emot Stockholm, men Norrköping är rätt nice) Den alldeles för tidiga morgonen spenderades framför alla de bilder och filmer Linkan och Wedefelt lagt upp. Det blev lite jobbig stämning (men på ett bra sätt) så jag la ner detta och följde nästan med mamma och handlade. Ångrade mig i sista sekunden och intog soffläge i stället. Nu väntar mer lägenhetssökande. Finns det möjligen någon vänlig själ där ute som vill hyra ut en lägenhet i Stockholm till en stackars flottist från Norrköping? Knappast.

God jul, gott nytt år och glad påsk!

/M

Som en fångad giraff på rymmen

"Välkommen till första dagen i frihet" stod det på min mobil när jag vaknade igår. Roligt med civila kompisar som kommer ihåg mig. Men oj så fel det kan bli. Vist, jag är fri, men jag känner mig mest som en giraff som lyckats rymma från Kolmådren. Man tror att allt är så bra på andra sidan staketet men så inser man att det kanske var lättare att sitta där innanför stängslet och bli matad var 6:e timme. Lite skönt är det dock. Slippa frysa på nätterna, glida runt i mjukiskläder och göra ingentingen hel dag osv... Tittar på gamla bilder över året och inser att jag redan saknar den förbannade båten! Vilket år, vilket gäng! Obeskrivligt, men det gör lite ont i hjärtat när man inser att det aldrig kommer att bli samma sak igen. Även om vi stöter på varandra i framtiden kommer vi inte ha samma gemenskap. Det finns ingen skrotig gammal båt som håller oss samman.

Kan väl inte göra annat än att tacka HMS Visborgs besättning för ett grmt år!

Bra jobbat Jalle med sången. Bra jobbat Muck-kommitéen med middagen och bra jobbat FC att hålla samma tal två gånger på samma dag!

Roger out

/Westerberg