Hur många gånger har jag fått den frågan den senaste veckan? Jag har tappat räkningen. Så många frågar och så många förväntar sig ett givet svar "Jodå, det funkar, men det hade ju varit gött med en månad till i Asien" eller nåt i den stilen.
Men
När man på måndag morgon börjar dagen med en kopp kaffe i mässen, där däckarna gnabbas om vem som tog slut på mjölken, syte kommer yrvaket upp med skjortan bak och fram och tv4 med nyhetsmorgon surrar i bakgrunden. När det fortsätter med dammsugning av bryggan för att hitta en gedigen arbetslista tillsammans med ett gäng "välkommen tillbaka-lappar" på strategiska ställen i radiohytten. Obligatorisk fika vid 9.30 där BH-modeller och bilar vilt diskuteras. Åter till arbeten, kopiatorn går varm när publikationer ska uppdateras och säkskåp inventeras. När däck ska skottas och landgångsplån poleras, när radion inte gör som vi vill och alla klagar på att det är kallt. Då är det precis som det ska och då är det fantastiskt att vara tillbaka. Vad annat kan man säga? Vi hade förväntat oss några lite halvsega veckor till kaj, det är så vi sjömän ser det när vi inte får vara till sjöss, livet blir lite halvsegt, men icke då. Här ska det utbildas, släckas bränder, simmas, läckor ska tätas och liv räddas. Inte nog med det, en vecka i Karlskrona för ytterligare sambandsutbildning väntar. Och så nåt besök av höjdarn och lite politiker. Sen tar vi ledigt igen.
I morgon är det fredag. Det blir till att besöka den ädla staden Norrköping. Krama mamma och pappa, träffa bästa Anna och säga hej till släkten. Sen är det tillbaka till verkligheten.
En liten hälsning till Anna får det bli här också, hon fyller trots allt år idag. Och hon är saknad. Kära vän.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar